Domnad

En tand havererade förra veckan. Kändes som om nån gröpt ur emaljen med huggmejsel.
Återkom nyss från tandläkarn. Han fixade det hela fort och lätt. Tack, tack.
Och som vanligt med ett obegripligt trevligt leende.
Jag menar - glo folk i munnen och ändå verka nöjd...

Å andra sidan gjorde tandis en undersökning där det uppenbarades ett och annat.
Kul före jul.

Väntar nu på den där härliga känslan när bedövningen börjar släppa.

Livet är fullt av glädjeämnen.